ibland undrar jag hur lång tid jag har kvar att vara den jag är nu. allting ändras och försvinner, om ett år finns inte en enda av mina celler kvar i min kropp längre. blir jag en annan person då? eller blir jag mig själv, bara inte riktigt likadan? jag vill vara likadan. jag vill inte att allt förändras. jag vill att allt ska vara som det var förut.

Titeln: Lily Allen - Chinese

Jag och LinnLinn och Tårun var på en liten shopping/loppis runda i förmiddags. Hittade den här klänningen, tänkte att det kanske var något för skolavslutningen.

Förresten så måste jag bara klaga lite på hur många berättelser jag har i mitt huvud, som flyger som små fjärilar och aldrig vill fastna på ett papper. Så om det finns någon bra fjärilsfångare någonstans, får den gärna skriva ner mina historier.

Så var tågbiljetterna till Peace and Love bokade.. Och snart är det sommarlov och jag vet inte riktigt hur allt känns. För jag vill inte riktigt att niorna skall sluta :/ Och jag vill inte börja nian. För det känns som att allt kommer närmare, allt som är så mycket större än det jag upplevt hittills. Det känns som att det kommer åkande jättefort, och jag kan inte göra något för att stoppa det, jag vet inte ens om jag vill stoppa det.
För på något sätt är det såhär:
"There's so much more to see
I don't believe this is how the world should be"
Amy MacDonald - Footballers Wife


men jag känner mig så liten.
för det är skrämmande att släppa taget om allt
jag vet inte vem jag kommer att bli, var jag kommer att finnas, om jag kommer att finnas...
jag undrar om jag ens kommer att känna igen mig själv

fast jag hoppas att jag blir lycklig. det är egentligen allt.

Jag är otroligt rastlös. Och fantasilös. Och det gör mig galen, för jag vet att jag skulle kunna göra så många saker med mitt liv som jag inte gör. Men jag vet inte i vilken ände jag skall börja, jag vet inte ens om det finns någon ände.
Något jag vet är dock att om jag bara får grepp om en ände, eller ett hörn, eller något annat kommer allt att komma fram. Och jag kommer att kunna leva mitt liv på det vis jag vill leva det. Men att få tag i den där fliken, och börja dra eller lyfta eller vad jag nu skall göra med den, verkar så svårt. Fast jag tror att jag kommer att klara det bara jag försöker. Jag kommer att klara det.